Mycket tankar har kommit och gått sista dygnen för min del. Jag kom hem tomhänt utan medalj, inte som i mina drömmar med någonting skinande runt halsen. Jag hade förberett mig väl, gick in med inställningen att köra järnet som vanligt.
Nervös på morgonkvisten, kändes i magen att idag var dagen jag väntat på så länge. Kunde köra min grej i första åket, åkningen fanns där, bra tempo och ja låg på en andra plats inför det andra åket en halvsekund efter ledande Tina Maze.
Det var vädermässigt en tuff dag, med mycket regn, snöblask och dimma som kom och gick och som resultat av det blir ju även underlaget lidande men det saltades till tusen för att få det att hålla ihop.
I det andra åket, stämde det inte längre, jag kom inte in i åkningen från början, missade spåren som blivit, fastande i hål i banan, glasögonen snöade igen så jag fick dra bort det med handsken under åkets gång, jag var i otakt och det blev en alltmer statisk åkning, i sista branten tänkte jag ändå att det kanske känns så här för alla? Men icke, jag kom imål på en 6:e plats och luften gick ut mig totalt, besvikelsen var enorm, drömmen blev inte verklighet och jag hade en chans som jag aldrig kommer få tillbaka, detta var mitt sista OS jag var i mitt livs form och jag försökte men räckte inte till…
Många tårar senare var det dags att ta sig hemåt och packa ihop, men jag är glad att jag har så fina tränare och lagkamrater som sa många väl valda ord!
Nu är det dags att blicka framåt, jag har fortfarande 3 WC tävlingar kvar och en cup att försöka vinna, två av dessa tävlingar körs på hemmaplan i Åre. Jag mår bra är frisk och hel och livet består ju av annat än bara skidåkning även om den utgör en stor del av min tid. Detta är sportens värld!
Nu ska jag heja järnet på mina grymma teammates i morgondagens slalom, Maria & Frida är i topp form och de har fina möjligheter för medaljer!! Forza Forza

Photo: Daniel Stiller /Bildbyrå
My dreams about a Olympic medal didn´t come true, I came home without this shining thing around my neck. I did my preparations, I was as prepared as I could be, but it didn´t go my way. I had a good first run, second place after Tina Maze half a second behind. But in the second run I never find the rhythm, the tempo or the tracks, I was behind, late in the tracks hit some holes and my goggles got blocked from the snow/rain. It was a tough day with the rain, snow and fog and the snow got pretty rough.
Skiing got more and more static, but I kept thinking positive, maybe it does feel like this for everyone, but not.. I was 6th in the finish and ended up 7th in the end.
The disappointment was brutal, I knew this was once in a life time chance, I will never ski the Olympics again and I blew the chance..
But life goes on, after a lot of tears and good support from family, friends and teammates and coaches I´m now looking forward for the upcoming 3 wc races and 2 of them we will have in Åre!! I will try to rech my other dream, to win the Giantslalom globe.
This is the world of sports!

My lovely teammates!

Christian Thoma & Fredrik Steinwall have a big part in our success this winter

This is what I saw of Sochi – from the plane on arriving day

Rosa Khutor
